Det finns två olika sorters bakterier, om man ska dela upp dem i "bra" och "dåliga" bakterier. De kallas för patogena bakterier om de är sjukdomsframkallande för människor, och opatogena bakterier om de är ofarliga. Till skillnad från virusen så har bakterier en egen ämnesomsättning, och kan då ta upp energi och göra sig av med avfallsprodukter. Bakterier är väldigt små organismer och består endast av en cell utan cellkärna, en så kallad prokaryota cell. Bakterien består av en kapsel som är det yttersta lagret. Kapseln är ett slemlager som består av socker och vatten. Kapselns uppgift är att skydda bakterien mot angrepp från de vita blodkropparnas försvar (vårt immunförsvar). Nästa lager är cellväggen, cellväggen skyddar bakterien mot angrepp som läkemedel och desinfektionsmedel (handsprit). Det tredje skyddslagret av bakterien kallas för cytoplasmamembranet. Cytoplasmembranet fungerar som cellmembranet på en eukaryota cell. Det är "tullen" och bestämmer vilka ämnen som ska in, och vilka som ska ut. Cytoplasman och cytoplasmamembranet hänger ihop då cytoplasmamebranet får avfallsämnena som den ska släppa ut från cytoplasman. Cytoplasman består av vatten, proteiner, socker och fett, allt som är viktigt för bakteriens ämnesomsättning. Fimbrier (pili på bilden) är små proteintrådar som finns runt hela bakterien. Fimbrierna hjälper bakterien att fästa sig på olika ytor i t.ex. halsen eller tarmen. Flagellerna (Bacterial flagellum på bild) liknar fimbrierna men är längre proteintrådar. Inte alla bakterier har flaggeller. Men flagellerna är ett slags flimmerhår som hjälper bakterien att röra sig. Även prokaryota celler har ribosomer. Ribosomerna är de som kopplar ihop aminosyrorna och bildar peptider. Kärnsubstansen (Nucleoid, circular DNA på bilden) består av en DNA molekyl. Denna DNA molekyl är bakteriens enda kromosom och innehåller bakteriens arvsanlag. T.ex. så kan den innehålla om bakterien har lättare för att stå emot antibiotika, så kallade antibiotika resistenta bakterier.
Bakterier finns överallt på vår jord, och i ett gram jord finns det i genomsnitt 40 miljoner bakterier. Man uppskattar att det finns ungefär 10 gånger mer bakterier än celler i vår kropp, där de flesta finns i tarmarna och på huden. I vår kropp finns det ungefär 100 biljoner celler (källa), och då finns det ungefär 1000 biljoner bakterier i din kropp! Bakterier är indelade i olika bakteriestammar. Vilken sjukdom det är som bakterien för med sig beror på hur den beter sig och i vilken bakteriestam den är i. Vissa bakterier är svårare för immunförsvaret att skydda sig mot, och dessa bakterier kan om de inte bekämpas, orsaka allvarliga sjukdomar. Några sjukdomar som orsakas av bakterier är:
· Tuberkulos
· Syfilis
· Gonorré
· Diarré
· Kikhosta
· Stelkramp
Bakterier tar sig fram på olika sätt. Vissa bakterier utsöndrar slem som de kan glida fram på. Medan andra bakterier har buntar med tunna trådar som de kan skruva sig fram med. Det finns både ”bra” och ”dåliga” bakterier. När vi får i oss bakterier genom mat så dör de allra flesta när de hamnar i magsäcken av den sura magsaften. Magsäckens sura miljö är därför ett effektivt skydd mot bakterier som annars kanske skulle orsaka magsjuka. I den översta delen av tunntarmen (tolvfingertarmen) så fortsätter den sura miljön pga. galla och bukspott som utsöndras där. Om man fortsätter ner bland tarmarna så stiger bara PH-värdet och bakterierna blir fler och fler. Allra bäst är det i tjocktarmen där det finns väldigt många bakterier. Om man blir utsatt för stress, svält, eller antibiotika så kan vår tarmflora rubbas och man kan bli magsjuk. Som jag sa så finns det ”bra” bakterier, och utan de så skulle vi inte fungera likadant. De jobbar bl.a. i tarmen med att bryta ner kolhydraterna i maten till mjölksyra. De bakterierna som gör det här kallar man för mjölksyrabakterier. Man kan få i sig mjölksyra bakterier genom fil och yoghurt, men många av dem tar sig inte förbi magsäckens sura miljö, och kommer då inte till tarmen där de kan göra nytta. Men nu så har man börjat tillsätta probiotiska bakterier i juicer och olika sorters yoghurt. Dessa probiotiska bakterier kan ta sig ända ner till tarmen och göra nytta.
Kommentera