Immunförsvaret är ett mycket komplicerat system och förklaringen jag kommer ge är en väldigt förenklad version.
Immunförsvaret har i uppgift att skydda kroppen från olika små organismer som virus, bakterier, svamp etc. Utan ett friskt immunförsvar så är kroppen mycket mer sårbar mot sjukdomar, som man annars inte skulle få.
Man delar upp immunförsvaret i det yttre och det inre immunförsvaret. Till det yttre immunförsvaret så tillhör huden, och olika kroppsvätskor och sekret, t.ex. svett, tårar, och saliv. Lyckas bakterierna eller mikroorganismerna ta sig förbi de yttre lagren, t.ex. att man skär sig, skrapar sig osv. så får det inre immunförsvaret träda fram. I vårt inre immunförvar så har vi det medfödda, och det adaptiva immunförsvaret (Källa). Det medfödda försvaret är det som vi föds med, det alla har. Medan det adaptiva försvaret inte agerar första gången som kroppen blir attackerad av en mikroorganism eller bakterie, men är det som kommer ihåg de bakterier och mikroorganismer som har drabbat en tidigare. När man tar ett vaccin så smittar man kroppen med ett försvagat virus så att det adaptiva immunförsvaret kan komma ihåg det och då bekämpa mikroorganismen snabbt och effektivt om det kommer in i kroppen (Källa). I det inre immunförsvaret så räknas de vita blodkropparna och andra celler, t.ex. T-, och B celler. De förstör och tar bort främmande ämnen från kroppen och dödar även felaktiga celler som t.ex. cancerceller.
Beroende på vad det är som attackerar, så reagerar immunförsvaret på olika sätt. Man brukar säga att det finns tre olika sätt som immunförsvaret reagerar på. De faktorer som immunförsvaret reagerar på är:
· Inflammationer
· Antigen-antikroppsreaktioner
· Mördarceller
· Storätande celler, man kan också kalla dem för makrofager
Inflammation: Säg att du skär dig på fingret med en kniv, då uppstår det en inflammation. Såret som uppstår drabbas av smärta, rodnad, värmeökning, svullnad och nedsatt funktion. Rodnaden och värmeökningen beror på att när vävnad skadas så vidgas de små blodkärlen, kapillärerna. Kapillärernas genomsläpplighet ökar samtidigt, detta gör att de vita blodkropparna får lättare att komma fram till skadan, detta gäller främst för de neutrofila granulocyterna. Svullnaden, smärtan och den nedsatta funktionen hänger alla ihop. Ett serum läcker ut till vävnaden och gör att vävnaden blir svullen. Svullnaden orsakar smärta, och gör att inflammationen blir extra känslig mot smärta. Smärtan ger vävnaden en nedsatt funktion eftersom att man inte kan använda den på samma sätt om det gör ont. Ämnen som finns i den skadade vävnaden stimulerar de vita blodkropparna som kommer, och säger åt dem att börja bekämpa bakterierna som börjar tränga in. Neutrofila granulocyter och storätande celler tar också hand om död vävnad. Ibland när man har ett infekterat sår så kan man se att det har bildats var. Varbildningen som har bildats består främst av döda bakterier, via blodkroppar, och död vävnad. Att det har bildats var är bara ett tecken på att immunförsvaret har varit där och arbetat.
Bild på kapillärer. Bildkälla: http://en.wikipedia.org/wiki/Capillary
Antikroppar: Antikropparna är ett annat sätt att angripa främmande organismer som har tagit sig igenom det yttre immunförsvaret. B-lymfocyter, eller B-celler, är en sort vita blodkroppar som känner igen antigener som finns på andra cellers ytor, eller på mikroorganismer. B-cellerna kan också binda vissa antigen. Om B-cellen ska göra det så måste antigenet passa perfekt med B-cellen, typ som en nyckel till ett lås. När ett främmande antigen passar ihop med en B-cell och de binds ihop, så startar ett komplicerat händelseförlopp, men jag har en förenklad version. Andra vita blodkroppar varnas för inkräktaren, med det okända antigenet på sin yta. B-cellen förvandlas till en plasmacell, som är specialiserade celler som kan bilda antikroppar. Antikroppar består av proteiner som har förmågan att bekämpa just det antigen som gjorde att B-cellen ville gå till försvar. Antikroppen besegrar då antigenet och faran förstörs.
Om det är ett antigen som kroppen aldrig har stött på tidigare så tar det ett tag för kroppen att bilda tillräckligt med antikroppar som kan bekämpa inkräktaren. Försöker då antigenet attackera kroppen ännu en gång så finns det B-celler som kommer ihåg den tidigare händelsen och kan snabbt aktiveras. Dessa celler kallas för minnesceller och vet exakt hur de ska göra för att eliminera inkräktaren. Vissa sjukdomar som mässling blir man immun mot när man har haft den en gång.
Vaccin utnyttjar dessa minnesceller. När man får ett vaccin så får man i sig ett försvagat virus av den sjukdomen som kroppen snabbt kan besegra. Men minnescellerna kommer ihåg inkräktaren och kommer då alltså kunna bekämpa viruset snabbt om det någon gång kommer in i kroppen.
Mördarceller: T-lymfocyter, också kallad för T-cell, har precis som B-celler förmågan att känna igen okända antigen på cellers yta. När antigenet passar med T-cellen och binds till T-cellen så aktiveras den och börjar bilda mördarceller. Mördarcellernas uppgift är att förstöra celler som har det antigen på ytan som gjorde att T-cellen började tillverka mördarceller. De celler som mördarcellerna främsta angriper är celler med virusantigen på sin yta, celler som har tillförts till kroppen genom t.ex. en transplantation, eller celler som har blivit cancerceller. Här kan det också bildas minnesceller som snabbt kan användas vid behov.
Makrofager/Storätande celler: Makrofager brukar också kalls för storätande celler. De liknar på ett sätt mördarcellerna eftersom att de kan förstöra andra celler och mikroorganismer, men makrofagerna kan inte skilja på de olika antigenerna på samma sätt som de två lymfocyterna kan. En typ av makrofag bildas av en vitblodkropp som kallas för monocyt när den ger sig ut i de olika vävnaderna. Neutrofila granulocyter fungerar också som storätande celler.
Beskrivningar på några celler inom immunförsvaret:
I det medfödda immunförsvaret:
Makrofager/storätande celler omsluter och äter upp främmande antigener och celler.
Naturliga mördarceller gör hål i t.ex. cancercellernas membran
Det adaptiva immunförsvaret:
Mördar T-celler bekämpar bl.a virusinfekterade celler eller cancerceller.
Hjälpar T-celler aktiverar B-celler.
B-cellerna producerar antikropparna som bekämpar och minns bakterier.
(Källa)
