Spanska sjukan är en pandemi som bröt ut efter första världskriget och varade mellan 1918-1920 och dödade mellan 20-50 miljoner människor, vissa forskare tror t.o.m. att 100 miljoner människor dog. Detta betyder att spanska sjukan tog fler liv än vad första världskriget gjorde, som tog ungefär 15 miljoner människors liv (Källa). Till skillnad ifrån Ebola som smittar genom kroppsvätskor, så smittade influensaviruset som orsakade spanska sjukan via direkt kontakt och genom luften. Första världskriget var anledningen till att sjukdomen spred sig från USA till Europa, då amerikanska soldater förde med sig viruset från USA till Europa när de skulle ut i kriget. Under kriget så bodde soldaterna tätt i lägren och vid Oxford så publicerade man ett arbete där man föreslog att viruset hade överförts från fåglar till soldaterna i dessa läger, då man har hittat samma virus hos fåglar. Det kan ha varit att en soldat på något sätt kom i kontakt med en sjuk fågel. Han kunde inte duscha eller tvätta händerna och när de bodde så tätt inpå varandra så spreds viruset väldigt lätt mellan människorna. Många spekulerar också om att skyttegravarna var en av de miljöerna som viruset spreds lätt igenom. Männen som låg i skyttegravarna levde där under stora delar av kriget. Mellan december 1916 och 1917 så har man ett utbrott med akut respiratorisk sjukdom med symtomatologi och en hög dödlighet. Symtomen i utbrottet liknar väldigt mycket de som man senare skulle frukta i rädsla av att man har fått spanska sjukan. Vid ungefär samma tidpunkt så rapporterade man liknande fall i ett härläger i södra England. Det finns även uppgifter om liknandeutbrott i Tyskland. (Källa)
Oftast så är de äldsta av befolkningen mest utsatta för sjukdomar, men när de gällde spanska sjukan så drabbades flest människor mellan 20-40 år. Mellan 1889 och 1892 så kom det en influensapandemi som var orsaken till att de äldre klarade sig bättre mot spanska sjukan. Denna influensapandemi var ryska snuvan (Källa). Eftersom att de äldres immunförsvar redan hade stött på ett virus som var likt spanska sjukan så hade de ett visst skydd mot det influensaviruset som låg bakom spanska sjukan. Ungefär 52 % av de som dog var män, och 48 % kvinnor. Anledningen till att fler män blev smittade var för att kvinnorna ännu inte hade fått komma ut i samhället och löpte då mindre risk att bli smittad av viruset. Men männen var mer utsatta för viruset när de var ute i samhället och stötte på folk regelbundet. (Källa Spanska sjukan symtom 1)
Spanska sjukans första fas började under första halvåret av 1918. Världen trodde att det bara var en vanlig influensa, dock så var den väldigt smittsam. Influensan lyckades ta sig över hela världen under den första fasen. Men några delar av världen klarade sig undan den första vågen. Store delar av Afrika, Sydamerika och Kanade klarade sig undan. När sommaren kom så upphörde viruset plötsligt, och alla trodde att det äntligen skulle vara över. Men upphållet var bara lugnet före den verkligen stormen kom. När skolorna skulle öppna igen, så kom också en ny muterad variant av influensaviruset tillbaka. Den här gången så var influensaviruset dödligt och det började härja i land efter land. Av fem personer så klarade sig en person undan med lindriga symtom, men de andra 4 personerna hade två alternativ att gå på. Antingen så föll man ihop och dog endast efter ett par dagar, ibland så dröjde det endast ett par timmar. Dödsorsaken var vätskefyllda lungor (lungödem). Det andra alternativet var där den sjuke började med en vanlig influensa, men viruset ”slog följe” med en streptokock. Viruset banade väg för bakterien genom att ”uppehålla” immunförsvaret. Immunförsvaret blev upptaget med att försöka ta hand om viruset, så bakterien kunde ta sig in i kroppen och orsaka en dödlig lunginflammation som immunförsvaret annars hade kunnat stå emot. Lunginflammationen inträffade oftast 4-5 dagar efter att man hade insjuknat.
Efter 1920 så försvann farsoten helt, och som jag beskrev tidigare så utvecklade de som hade överlevt, immunitet. Eftersom att de inte dog så kunde deras immunförsvar utveckla immunitet mot viruset. Hade spanska sjukan kommit drygt ett decennium senare så hade dödstalen varit en bråkdel av vad de var nu. Detta för att vi hade haft sulfapreparat, ett läkemedel som innehåller sulfonamider som har antibiotisk effekt (Källa) Eller om den hade kommit efter andra världskriget när vi hade haft antibiotika.
